Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barndomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Artur Hazelius, som i hela sitt liv beundrade sin
far med vilken han var i hög grad själsbefryndad,
tycks ha förstått och gillat faderns tillvägagångssätt
härvidlag. Han ansåg att de fem lyckliga
barndomsåren i det fridfulla prästhemmet i Tjust hade varit
inflytelserika på hans utveckling. Han skriver själv
senare härom: »I hjärtat av Tjust, i en natur typiskt,
nästan idealiskt svensk, blev jag förtrogen med naturen
och folket. Dessa år gåvo mig intryck för livet, och
dessa intryck stärktes ytterligare under vandringar,
dels i Norrland, vars fjäll och älvar hänförde mig,
dels och än mer, i Dalarna, där jag såsom yngling
genomströvade nästan varje socken och lärde mig
älska lynnet och de enkla sederna hos dess
kärnfriska allmoge, bland vilken jag ända från denna tid
räknar trofasta vänner.»
Att det var en bitter sorg för Arturs hjärtevarma
och plikttrogna mor att avstå från sina gossars
uppfostran under många år är självklart. Hennes dotter,
biskopinnan Heloise Grafström berättar i sin
minnesteckning av sin några år yngre bror, att hon minns
att det vållade modern djup sorg att skiljas vid det
vänliga, ljuslockiga barnet. Huruvida den ovanligt
kloka modern delade sin mans pedagogiska principer
eller inte är obekant, men att moderskänslan var
starkare än alla principer, det är säkert. Dottern ger
en vacker bild av hur modern lärde gossen att läsa
på stora tabeller medan hon satt bredvid i vävstolen
och lyssnade och rättade.
Att lille Artur var ett ovanligt förtjusande barn, det
finner man av komminister Ekenstams brev till Arturs
far. Redan i det första brevet, en månad efter gossens
ankomst, skriver han bland annat »att trots det stora
ombytet bland främmande människor skickar gossen
sig så märkeligt väl att hvar enda en och han själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
