Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förändring hade försiggått med
Lina. Hon sjöng icke mera. Och hon
såg icke glad ut. Hon var tyftt och
sluten och alls icke sä vänlig, som bon
brukade vara mot väninnorna,
hvar-före dessa funno det otrefligt hos
henne och upphörde att komma dit.
Dertill blef hon fulare dag från dag,
allt efter som de bittra linierna kring
munnen blefvo tydligare.
“Den puckelryggiga näktergalen”var
blifven en gammal ungmö, som
surnade till. Derom vtfro hennes bekanta
öfverens. Man beklagade henne,
endast för att framkalla en behaglig
känsla af tlllfredaställelse med sig
sjelf.
— Det måtte inte vara roligt att
alltid f& vara ungmö. Jag har för mej
part en beaux för bvar finger och två
för tummarne, sa’ Hildegard Munson.
Hvad Lina berttäffade, så skulle det
ju vara högst romantiskt — och
kanske icke heller så förunderligt — om
hon fattats af en öm och olycklig
böjelse för hyresgästen i våningen ofvan
med hvilken hon blott vexlat några få
ord — och dessa viest icke ömma. Men
om så var, fans det ingen, som viste
det.
Hurusomhelst — säkert var att hon
icke var glad och sjöng icke.
•
— Den puckelryggiga på tredje floret
är kresi. Herr Holm fick väl inte en
enda blund i ögonen hela natta? sade
pä morgonen Holms värdinna, då hon
mötte honom i korridoren.
— Jafe hörde ingenting. Hvad var
det, fru Larson?
— Golliraej, hörde inte hr Holm det?
Hon sjöng och hojade änna te
tvelve-klock, så enten Larson eller jag kunde
slipa. Grant sjöng’on då, så en kunde
hardlians bli arg på det llfvet — ja,
de’ va’ bå’ grant och rörligt. Men får
husbasen veta, att hon gör det midt 1
natta, så kommer han allt ätter’na.
•
Det var först sedan hon varit död i
fyrtioåtta timmar — enligt läkarens
utlåtande — som man bröt sig in till
Lina. Hon låg påklädd i sängen.
Hon hade varit illamående de
senaste dagarne, och hade förmodligen
tagit morfin för att få sömn. Hon hade
icke rådfrågat läkare utan tagit det
farliga medlet efter eget godtfinnande.
Följden var att hon tagit en för stor
dosis.
Och nu var hon död...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
