Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att blifva en sådan lagbrytare. Det var visserligen blott
en gång, men jag var då lika medveten om som jag nu
är, att »en gång lagbrytare» är »en gång för mycket».
Och likväl skulle jag icke vilja hafva detta lagbrott ogjordt.
Det kan ju måhända ej vara så alldeles utan betydelse
att i detta sammanhang omtala denna i jemförelse med
mycket annat obetydliga händelse, som tilldrog sig för
flera år sedan.
Jag hade fått på min lott att sköta
kristendomsun-dervisningen i en stor fjerdeklass-afdelning, som just ej
hade det bästa rykte om sig. Jag tror t. o. m., att den
ansågs för skolans mest svårskötta afdelning. Efter ett par
lektioner visade sig emellertid, att klassen icke var så farlig.
Men der fans dock en frisk ungdom på den första raden,
som det var svårt att få bugt med. Det var en sådan
der pigg, treflig tjufpojke med godt hufvud, som känner
»stugan för trång» och derföre icke har lätt att sitta stilla.
Mina påminnelser verkade visserligen några minuter, men
dermed var det också slut. Sedan han en gång under en
bibelläsningslektion fått sina vanliga förmaningar med
den vanliga påföljden, gick jag, utan att säga ett ord,
fram till honom och gaf honom en handgriplig
tillrättavisning, som kändes, hvarpå jag genast återupptog
lektionen. Jag glömmer aldrig »brottslingens»
Öfverrask-ning, djupa rodnad och totala afsigkommenhet samt den
dödstystnad, som ända till timmens slut herskade i den
stora salen. Från den stunden förstodo han och jag
hvarandra. Det behöfdes derföre ingen vidare förklaring.
Nästa lektion var jag lika vänlig mot honom som mot
de andra, och jag hade sedan ej mer något skäl att
beklaga mig öfver honom. När han lemnat skolan, gjorde
det mig ett särskildt nöje att möta honom och se hans
hurtiga helsning, åtföljd af ett till hälften hjertligt, till
hälften skälmaktigt ögonkast.
Hur skulle jag deremot enligt skollagens föreskrift
hafva handlat? Jo, först skulle jag »genom tilltal och
varning hafva sökt rätta den felande» (§ 49: i». Vid
fortsatt felaktighet skulle jag användt »nedflyttning
under medlärjungar, utvisning från lärorummet eller annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
