Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar, som sinsemellan endast tala om »liderlighet och betyg», i
studentmössan se ett »fribref på att vara öfverklass» och inför
andra skryta med den »gallimatias de fått lära i skolan», skolan,
som är blott »en eländig maskerad». Och lärame äro idel
skrymtare, som, »när skråandan är borta och ingen förställning
mera behöfs, på studentsexan under halfrusiga gester svära på
att hela studentexamen är en humbug, med hvilken de sjelfve
ej skulle gå i land» (sidd. 57, 58, 59, 74, 75).
Författarens smutskastning på oss lärare lemnar jag
obesvarad. Jag skulle blygas till och med för skenet af sjelfFörsvar
mot en sådan angripare. Men mot hr Strindbergs frackt
lögnaktiga teckning af vår skolungdom protesterar jag i sanningens
namn. Jag kan göra det så väl på grund af minnena från min
egen skoltid som ock på grund af en flerårig erfarenhet såsom
lärare vid statens allmänna läroverk. Sorgliga missförhållanden
finnas på alla områden, och det vore underligt, om sådana ej
skulle finnas bland skolungdomen. Men hvad förf. här för sina
afsigters vinnande oförskämdt skildrar såsom det vanliga fallet
är icke regel, utan undantag. Föres vår skolungdom in på
osedliga afvägar, sker det vanligen genom sådan smutslitteratur
som hr Strindbergs »Giftas».
En tendens hos boken, som i detta sammanhang bör
framhållas, är, att den predikar anarki, upproriskhet. Förf:s protester
häremot i företalet hjelpa icke. Att den vill uppvigla
»underklassen» mot »öfverklassen» (det ligger i förf:s intresse att
använda dessa sväfvande, oförklarade benämningar), är påtagligt.
Men vi vilja här fästa oss särskildt vid hr Strindbergs
upprors-predikan mot föräldrar och lärare. Förf. arbetar på att hos de
unga rubba tron på dessa auktoriteter, en tro, på hvilket
samhället hvilar. Vi hafva framdragit, huru han afmålar lärarne,
och detta är icke den enda målning af samma sort och
knappast den värsta. Betecknande för förf:s tendens är, att han
talar om »skråanda» i förhållandet mellan lärare och lärjungar.
På ett annat ställe ondgöres han Öfver att den femtonårige
gossen »duas» af sina lärare. Föräldramyndigheten behandlas
naturligtvis i öfverensstämmelse härmed och i stil med bokens hela
grundriktning. Mannen i äktenskapet, fadern, och qvinnan i
äktenskapet, modern, äro ju blott hane och hona, som para sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
