Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tala om denna erfarenhet, så få vi också en profbit på hans,
både hvad form och innehåll angår, snygga sjelfbiografi.
»Han hade fått reda på att man skulle kunna explicera
Boccaccios Deeamerone. Det var en underlig examensbok,
tyckte han. Den innehöll ganska direkta uppmaningar till
osedlighet och gjorde narr af män, som bedragits af sina
hustrur. Men den var måttligt rolig. Den hade äfven andra
sidor han kände af litteraturhistorien: tv den var en
oppo-sitionsbok mot medeltidens munklif, skrifveu mot slutet af
medeltiden, och den gjorde narr af äktenskapet. Boccaccio
synes ha forst genomskådat den äkta mannens löjliga
ställning såsom familjeförsörjare och tvifvelaktig barnafader,
sedan qvinnan fann för godt att kasta arbetet på mannen och
göra honom ensam ansvarig för alla hennes barn. Det är
sålunda en satir på det kostliga patriarkatet, som qvinnan
funnit fördelaktigt taga i utbyte mot det mera rationella
och ursprungliga matriarkatet, väljande den förmånligare
ställningen såsom den skenbart underkufvade, som icke
förbehöll sig andra medborgerliga rättigheter än chefsplatserna
såsom kejsarinna, drottning, abbedissa, moder och madonna.
Emellertid gaf denna franka behandling af könsdriften
liksom sanktion åt driften, och nu sådde han sin vildhafra
åt alla kanter. Han hade vanligen tre lågor vid lif. En
stor, helig, ren, som han kallade, på afstånd, med
giftermålsplaner i bakgrunden, alltså en äkta säng, men ren. Derpå
en liten kurtis med en värdshusflicka, och så hela den stora
friskaran, blonda, bruna, rödhåriga, svarta. Det såg ut som
om renheten i känslan skulle växa i proportion med
svårigheten, men äfven med bildningsgraden. En ursinnig kärlek
kan väl knappast uppstå utan mellan personer af samma
klass. Äfven kärleken har blifvit en klass-sak, ehuru den
ytterst ha» samma mål.» *)
1) Reflexionen ifrån »Det såg ut som» . . må anföras som ett
bevis på de många sammelsurier, af hvilka Strindbergs senare skrifter
vimla. Att få fram någon rimlig mening ur denna reflexion torde
öf-verskrida hvilkens krafter som helst, såvida man icke är välvillig nog
att nöja sig med hufvudtanken i de tre satserna, nämligen den, att
äfven i kärleken framträder den der skillnaden mellan öfverklass och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
