Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar jag misstagit mig. Jag tror icke längre, att det är
någon vidare vördnadsvärd akt att föda lefvande ungar.
Men qvinnan har slagit mynt af allt: moderskapet har hon
fått forklaradt heligt.» Efter åtskilliga hånfulla smädelser
mot qvinnan, då hon väntar att blifva mor, fortsätter
författaren: »Moderskärleken yttrar sig på följande sätt. En
amma efterskickas som uppfyller moderns »ljufvaste» pligt.
Hon är för svag att ge di sjelf och hon »har ingenting att
ge». Derpå lemnas modersomsorgen åt barnpigan, derpå åt
skollärarinnan och sist åt en man. Moderskärleken är
starkare än döden, har en herre skrifvit! — Gud hvilka herrar!»
Förakt för föräldrar och olydnad mot dem hör alltså
till Strindbergs frihetssystem. Han lär barnet att förakta
sin mor, den listiga bedragerskan, och hysa medömkan med
sin far, den stackars token, som har låtit draga sig vid näsan.
Och hela den sjelf biografiska bamdomshistorien är en
jämmerlig klagan öfver barnets förtryck under föräldratyranniet
och en uppmaning till uppror mot detta tyranni. Den
trettio-sjuårige sjelf biografen, sjelf far sedan flere år tillbaka, harmas
ännu öfver att han som elfvaåring af sin fader skickades att
»gå ärenden, såsom att hemta tidningar och aflemna post,
hvilket han ansåg som ingrepp i sina personliga rättigheter
och alltid gjorde med missnöje.»
Jag har redogjort för det hufvudsakliga innehållet i
Strindbergslitteraturen, mest genom att låta författaren tala
med egna ord. Derigenom får man den riktigaste
föreställning om denna litteratur. Och detta är för mitt ändamål
hufvudsaken. För att vara så litet vidlyftig som möjligt,
har jag citerat Strindberg sjelf, »mästaren». Det finns också
arbeten af hans lärgossar, som kunna tillerkännas äran att
sättas i paritet med den af mig citerade litteraturen, t. ex.
hr af Gr eij er stams »Erik Grane», ehuru denna »Upsalaroman»
är vida mera städad och mer psykologiskt sann, än de flesta
af hr Strindbergs skildringar ur verkligheten. Men
tendensen tycks vara densamma.
Jag sade, att jag redogjort för det hufvudsakliga
innehållet i Strindbergslitteraturen. Der står naturligtvis också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
