Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och lagskipning forgriper sig. Kan någon magtlysten
herre icke på någon annan väg komma till magten, gå
utmålar han de magtegande såsom folkfiender och sig sjelf
såsom folkets vän, och om han det oaktadt icke lyckas, så
är det folket, som illa behandlas. »Folket* är det
tacksammaste knepet att gripa till i våra dagar. »Folket» skall vara
bulvan for allt möjligt, äfven för den osedliga
Strindbergs-litteraturen. Det är rätt sorglustigt att se, hur hr Branting
i den förut omtalade och citerade recensionen öfver andra
delen af Giftas anstränger sig att göra Strindberg till »folkets»
målsman och hjelte, for hvilken »öfverklassen» känner
fruktan och bäfvan. Det skulle kräfva ett särskildt kapitel att
uppvisa, huru dermed rätteligen sig förhåller. Något har
saken vidrörts i det föregående, men derom ännu några ord.
Sin kärlek till folket har hr S. ådagalagt genom
benämningarna »öfv erklass» och »underklass», men det är också det
enda demokratiska elementet i Strindbergslitteraturen. Ty
icke vill man väl på fullt allvar dit räkna en och annan
betraktelse öfver »folkets» svårigheter och några teckningar
af arbetsklassens sträfsamma och hårda vilkor? Legio äro
de författare, som genom sådana skildringar talat till
med-menniskors hjertan utan att derför göra anspråk på att vara
»demokrater». Eller kanske bitterheten i hr Strindbergs
ut-gjutelser gör honom till demokrat? Bitterhet går igenom allt
hvad han skrifver, och då vore det väl märkvärdigt, om han
icke också skulle vara bitter, när han talar om orättvisorna
mot folket. Bittrast är han i alla fall, när han talar om
egna utståndna orättvisor; hans eget jag ligger honom
tydligen -ändå mera om hjertat än folket, hvilket, om man vill
vara uppriktig, nog icke’ ligger honom så synnerligen om
hjertat. Hr Strindberg har allt ännu qvar samma
aristokratiskt fina näsa, som tyckte, att Upsala »luktade
bond-qvarter», när dess egare gjorde sitt första inträde i
lärdomsstaden. Och samma aristokratiska högmod, som gjorde, att
den nybakade studenten Strindberg föraktfullt rynkade på
bemälda näsa åt professorerna, derföre att de »voro bönder
och icke hade någon enda stockholmare ibland sig», finns
allt qvar i oforminskadt mått hos Gifta§författaren Strindberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
