Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fund med eller tror sig komma under fund med att det »icke
är så farligt», och så är han inom kort lastens säkra byte. Fru
Lenngrens fabel »Rågeten och hennes son» har tyvärr
alla dagar sin tillämpning. Men detta jäfvar icke hvad jag
forut sagt om orsaken till ungdomens sjuklighet och klenhet.
Tvärtom vidhåller jag hvad jag sagt och tillägger: Man
behöfde icke bråka så mycket med vågningar och
mätningar, statistiska beräkningar och hygieniska föreskrifter, om
man ville söka roten till det onda der den i de flesta fall
finnes och med allvar forsöka att upprycka den *).
Att gossen och ynglingen undgår det i hygieniskt
afseende farliga i denna litteratur och i den last, hvartill
den uppmanar och retar, det kan ju alltså hända. Men
hvad han deremot under detta inflytande icke undgår, det
är en tilltagande moralisk depravation, som allt mer och
mer förnedrar honom. Hans tankar återvända ständigt till
liderlighet, sysselsätta sig ständigt med de smutsiga bilder,
de ’»hallucinationer», hans orenade fantasi framtrollar. I hvarje
qvinna ser han till slut blott ett föremål för sin alltmer
stegrade brånad, »en hona, med hvilken han vill para sig», för
att begagna Strindbergs språk, under det att han samtidigt
lär sig och lägger an på att maskera dessa begärelser med
ett snobbigt iakttagande af konvenansen och ett ytligt
säll-skapslifs ihåliga former. Och när sedan en sådan yngling blir
man, moraliskt och kanske kroppsligt förstörd af liderlighet,
utan tro på qvinnan, på kyskhet, på sedlighet — då kastas
i hans armar en ung, oskyldig qvinna, obekant med den
moraliska ruttenhet, i hvilken han rör sig och har sin
varelse. De vigas; verlden kallar förbundet äktenskap, och
kyrkan, dertill tvingad af lagen, kallar det ett kristligt äkta
förbund. Jag för min del kallar en sådan förening en af-
1) Härvid gör jag mig dock icke solidarisk med en talare vid
sista flickskolemötet i Stockholm, hvars yttrande mot det hygieniska
bråket så skarpt klandrades, ehuru jag icke ett ögonblick tror, att
han menade så illa, som det i mångas öron lät. Att jag nekat
be-höfligheten och välsignelsen af hvad i hygieniskt afseende gjorts och
göres för våra skolor, kan väl ingen påstå, lika litet som att jag
förnekat tillvaron sf andra orsaker till ungdomens sjuklighet än den
ofvan framhållna.
Pertonne: Strindbergslitteraturen• 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
