Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det varje ögonblick på dagen. Alla älska vi den
moraliska kraften och alla förakta vi den moraliska
svagheten, fegheten. För varje ögonblick uttrycka våra
ord, vår blick och vårt smil den glädje vi känna vid
att se handlingar som äro nyttiga för
människosläktet, handlingar som vi anse för goda. Varje
ögonblick visa vi i vårt ansiktsuttryck och vårt tal,
den motvilja, vi känna för feghet, bedrägeri,
bakslughet, brist på moraliskt mod. Vi röja denna
vämjelse till och med då, när vi, under inflytande
av en uppfostran i »god ton», d. v. s.
skenhelighet, försöka att dölja denna motvilja under ett falskt
sken; som skall försvinna efter hand som bättre
förhållanden inträda bland oss.
Nå väl, enbart detta är redan tillräckligt att
i en viss omfattning upprätthålla vår uppfattning
om gott och ont och att ömsesidigt påvärkas av den.
Det skall vara så mycket mera tillräckligt, när det
i samhället icke längre finnes varken präst eller
domare — så mycket mera tillräckligt som
moralprincipen tappar all karaktär av tvång och blir
endast och allenast betraktad som det naturliga
förhållandet mellan jämlikar.
Och dock, efter hand, som detta förhållande
rotfäster sig alstrar det ett ännu mycket högre
moralbegrepp i samhället, och det är detta vi nu skola
undersöka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
