Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midt i nittonde århundradet, likaväl som under
medeltiden, är det fortfarande bondens fattigdom,
som bildar jordägarens rikedom.
II.
Ägaren till jorden blir rik på böndernas
fattigdom. Det är på samma sätt med industriidkaren.
Vi ha t. ex. en borgerlig man, som på ett eller
annat sätt befinner sig äga femhundratusen francs.
Han kunde visserligen lefva upp ända till femti
tusen francs om året, hvilket i grunden är ganska
litet med den fantastiska, dåraktiga lyx, som vi se
i våra dagar. Men då skulle han icke ha något
kvar om tio år. En »praktisk» man föredrar därför
också att bevara sin förmögenhet orörd och att skaffa
sig en liten vacker årlig ränta.
Detta är mycket enkelt i vårt samhälle, just
emedan våra städer och byar myllra af arbetare,
som icke ha något att lefva af under en månad,
icke ens under fjorton dagar. Vår man bygger upp
en fabrik: bankirerna täfla om att få låna honom
ännu fem hundra tusen francs, isynnerhet som han
har rykte att vara hederlig, och med denna million
kan han anställa fem hundra arbetare.
Om det i grannskapet icke funnes annat än
män och kvinnor, som hade en säker tillvaro, hvem
skulle väl då gå och arbeta hos mannen ifråga?
Ingen skulle gå in på att för en lön af tre francs
om dagen tillverka varor, som äro värda fem eller
till och med tio francs.
Men vi veta allt för väl, att olyckligtvis de fattigare
kvarteren i staden och i de närliggande byarna fulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
