Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
francs och låta dem tillverka för tio. Samla på
detta sätt en förmögenhet! Låt den sedan tillväxa
genom någon större kupp med statens hjälp!
Skola vi äfven tala om de små förmögenheter,
som man säger ha uppstått genom de
förtänksammas »sparpengar», då ju sparade pengar i sig själfva
icke »ge» något, så länge de »sparade» styfrarna icke
användas till att utsuga fattiga stackare?
Låtom oss tänka oss en skomakare! Vi antaga
att hans arbete lönar sig bra, att han har goda
kunder och att han genom försakelser lyckats lägga
åt sido två francs om dagen, femtio francs i
månaden.
Vi antaga vidare, att denne skomakare aldrig
är sjuk; att han äter så mycket han har lust till,
trots lusten att spara, att han icke gifter sig och
att han icke har några barn, att han icke dör af
lungsot, låt oss antaga allt hvad vi behaga!
Nåväl, vid femtio års ålder har han icke lagt
undan femtio tusen francs, och han har icke något
att lefva af under sin ålderdom, då han icke kan
arbeta längre. Det är sannerligen icke på detta sätt,
som man samlar förmögenhet.
Men låtom oss tänka oss en annan skomakare;
Så fort han har lagt undan några sous, skyndar
han sig att gå med dem till sparkassan, och denna
lånar dem åt den borgerliga mannen, som håller på
att sätta upp en affär för utsugning af fattiga. Sedan
tar han en lärling — barn till en fattig stackare,
som anser sig lycklig, om hans son om en fem års
tid lärt sig yrket och kan försörja sig.
Lärlingen arbetar in pengar åt skomakaren, och
om denne har kunder, tar han sig en till, och se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
