Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löpeld. Antalet arbetare utan arbete kommer att
mångdubblas, så snart barrikader blifvit resta i
Europa eller Förenta staterna. Hvad skall man då
göra för att skaffa bröd åt dessa skaror?
Vi veta aldrig, om de personer, som kalla sig
praktiska, någonsin uppställt denna fråga för sig i
hela dess nakenhet. Men hvad vi veta är, att de
nu vilja upprätthålla lönearbetet. Låtom oss
därför bereda oss på att få höra »nationalverkstäderna»
och »de allmänna arbetena» prisas som medel att
skaffa bröd åt dem, som sakna arbete.
Eftersom det öppnades nationalverkstäder 1789
och 1793; eftersom man tillgrep samma medel 1848;
eftersom Napoleon III under aderton år lyckades
hålla proletariatet i Paris i lugn genom att skaffa
det arbete — för hvilket Paris nu har att tacka
sin skuld på två tusen millioner och sin
kommunalskatt på 90 francs per hufvud; eftersom detta
utmärkta medel att »tämja djuret» användes i Rom,
ja, till och med i Egypten för tusen år sedan;
eftersom despoter, kungar och kejsare alltid ha
förstått att kasta ett brödstycke till folket för att få
tid att ta upp piskan, så är det naturligt, att de
»praktiska människorna» komma att prisa denna
metod att få lönearbetet att äga bestånd. Hvarför
skulle man bry sitt hufvud, när man har till sitt
förfogande metoder, som användts af Egyptens
faraoner !
Nåväl, om det vore så olyckligt, att
revolutionen skulle slå in på denna väg, vore den
förlorad.
Då nationalverkstäderna öppnades 1848, funnos
icke mer än åtta tusen arbetslösa i Paris. Femton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
