Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stono livad en lifsförnödenhet angår och som fins
där i öfverflöd, och detta är vattnet i bostäderna.
Så länge det fins nog vatten för att förse husen
utan att man behöfver frukta att det skall ta slut,
kommer icke något bolag på den idén att
föreskrif-va, huru mycket vatten, som får begagnas i hvarje
hushåll. Tag så mycket ni vill! Och om man
fruktar vattenbrist i Paris under den varma årstiden,
veta bolagen mycket väl, att ett enkelt meddelande
på fyra rader i tidningarna är nog för att
parisarna skola inskränka sin vattenförbrukning och
undvika slöseri.
Men om det afgjort skulle fattas, hvad skall
man då göra? Då får man ta sin tillflykt till
utdelande. Och denna åtgärd är så naturlig, så
inarbetad i medvetandet, att i Paris 1871 såg man två
gånger uppmaning till ett utportionerande af
lifsmed-len under de två belägringar staden hade att utstå.
Skall man då gå in i detaljer, ställa upp
tabeller angående det sätt, på hvilka utdelandet skall
ske? Med dessa tablåer och dessa detaljer skulle
man icke kunna öfvertyga dem bland de borgerliga
— och tyvärr icke heller de arbetare, som fått
borgerliga åsikter — som anse folket för en
samling vildar, som bita näsorna af hvarandra, så snart
regeringen icke styr längre. Men man skall aldrig
ha sett folket rådslå för att en minut kunna tvifla
på, att om det vore herre öfver utdelningen, skulle
den ske efter den renaste rättskänsla och jämlikhet.
Gå och säg på ett folkmöte, att rapphönsen
skola sparas åt aristokratiens vekliga ättingar och
det grofva brödet ges åt de sjuke på sjukhusen,
och ni blir nedtystad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
