Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då vi icke kunna skänka hvarje medborgare en
sobelpels eller hvarje medborgarinna en
sammetskläd-ning, skall samhället troligen göra en skillnad mellan
det öfverflödiga och det nödvändiga. Och — tillfälligt
åtminstone — kommer det att räkna
sammetskläd-ningen och sobelpelsen till det öfverflödiga,
förbehållande sig rätt att kanske längre fram afgöra, om icke
det, som är öfverflödigt i dag, kan bli allas egendom i
morgon. Under det att man garanterar hvarje
invånare i den anarkistiska staden det nödvändiga, skulle
man kunna öfverlämna åt privatverksamheten omsorgen
att bevara åt de svaga och sjuka det, som tillfälligtvis
betraktas som lyxföremål, att förse de mindre starka
med det, som icke ingår i allas dagliga lifsbehof.
»Men det blir ju ett fullständigt nivelleringssystem,
den grå munkkåpan!» skall man invända. »På detta
sätt försvinna alla konstföremål, allt som förskönar
lifvet!»
Visst icke! Vi stödja oss alltid på det, som redan
existerar, och vi skola genast visa, huru ett anarkistiskt
samhälle skall kunna tillfredsställa sina medborgares
mest artistiska smak utan att därför bevilja den
förmögenheter, som gå upp till millioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>