Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag, då de, fria från allt penningslafveri, kunna
uteslutande odlas af dem, som älska dem och för dem,
som älska dem.
IV.
Litteraturen, vetenskapen och konsten böra tjänas
af frivillige. Det är endast på detta vilkor, som de
lyckas att afskudda sig det ok, som staten och kapitalet
pålagt dem, och den borgerliga medelmåttighet, som
kväfver dem.
Hvilka medel äger väl i våra dagar den lärde för
att få göra de undersökningar, som intressera honom?
Tänk på statsunderstödet, som icke kan beviljas åt
mer än en på hundra och som ingen erhåller, om han
icke högtidligt förbinder sig att slå in på allfarvägarna
och vandra i de gamla hjulspåren! Låtom oss komma
ihåg att »Institut de France» förkastade Darwin,
Akademien i Petersburg stötte ifrån sig Mendeleff, och
»Royal Society» i London vägrade att såsom »föga
vetenskapliga» ge ut de memoarverk af Joule, som
inne-höllo bestämningen af värmets mekaniska ekvivalent.*
Därför ha också alla stora forskningar, alla
epokgörande upptäckter inom vetenskapen blifvit gjorda
utom akademierna och universiteten, antingen af
människor, som voro nog rika för att förbli oberoende,
som Darwin och Lyell, eller af män, som förstörde sin
hälsa genom att arbeta i fattigdom och ofta i nöd, utan
ett laboratorium, och med tidsförlust, emedan de icke
kunde skaffa sig de instrument och böcker, de behöfde
för att fortsätta sina forskningar, men som varit ihär-
* Vi veta detta af den berömda vetenskapsmannen
Play-fair, som berättade det nyligen vid Joules död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
