Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi förstå detta fullkomligt. Det måste vara så i
våra dagar.
Ty att utföra ett kroppsarbete nu för tiden betyder
att stänga in sig tio eller tolf timmar om dagen i en osund
verkstad och i tio, trettio år, ja, i hela sitt lif vara
fast-nitad vid samma sysselsättning.
Det betyder att döma sig själf till en eländig lön,
att vara prisgifven åt ovisshet för morgondagen,
arbetsbrist, mycket ofta till nöd och ännu oftare till att dö
på ett sjukhus, sedan man arbetat fyrtio år på att föda,
kläda, roa och undervisa andra än sig själf och sina
barn.
Det betyder, att i hela sitt lif bära i andras ögon
underlägsenhetens märke och att själf vara medveten
om denna underlägsenhet, ty — hvad än de präktiga
herrarna må säga — kroppsarbetaren betraktas alltid
som lägre än hjärnearbetaren, och den, som slafvar tio
timmar på verkstaden, har knappast tid och ännu
mindre medel att skaffa sig vetenskapens och konstens
upphöjda njutningar, och isynnerhet icke tid till att
bereda sig att kunna uppskatta dem; han får nöja
sig med de smulor, som falla från de bättre lottades
bord.
Vi förstå således, att kroppsarbetet under dessa
vilkor betraktas som en förbannelse af ödet.
Vi förstå, att alla icke ha mer än en enda dröm:
den att komma ur eller hjälpa sina barn att komma ur
dessa dåliga vilkor, att skapa sig en »oberoende»
ställning. Och hvad betyder väl detta? Att lefva af andras
arbete.
Så länge det fins en klass, som arbetar med
händerna, och en annan »tankens arbetare» — de svarta
och de hvita händerna — kommer det att förbli så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
