Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för tjugo år sedan ägde Brasilien verkligen icke mer
än nio eländiga små bomullsfabriker med 385
spindlar. Nu har det fyrtisex; fem af dem äga 40,000
spindlar, och de skicka ut i marknaden tretti millioner
meter bomullstyg hvarje år.
Till och med Mexiko börjar tillverka
bomulls-väfnader, i stället för att införa sådana från Europa.
Och hvad Förenta staterna angår ha de befriat sig
från det europeiska förmyndarskapet, storindustrien
har där utvecklat sig i en förvånande grad.
Men det är Indien, som ger den mest lysande
dementien åt anhängarna af de nationella industriernas
specialisering.
Denna teori är väl bekant: de stora europeiska
nationerna måste äga kolonier. Dessa kolonier skola skicka
sina råvaror till moderlandet: bomull, naturull, kryddor
etc. Och moderlandet skall skicka dit sina fabriksvaror,
uppbrända tyger, gammalt järn i form af obrukbara
maskiner — med ett ord, allt det de icke behöfva själfva,
det, som kostar dem litet eller ingenting, och som
de icke desto mindre sälja till högt uppdrifna priser.
Sådan var teorien, och sådan var länge praktiken.
Man förtjänade förmögenheter i London och
Manchester, under det att man ruinerade hinduerna. Gå
endast till Indiska museet i London, och ni skall få se
oerhörda, vanvettiga, ofattbara rikedomar
hopsamlade i Calcutta och i Bombay af engelska köpmän.
Men andra köpmän och andra kapitalister, som
också voro engelsmän, fingo helt naturligt den idén,
att det skulle vara slugare att exploatera hinduerna
direkt och att tillverka dessa bomullstyger i själfva
Indien, i stället för att hvarje år importera från
England för fem eller sex millioner francs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
