Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menet inom nittonde århundradets nationalekonomi.
Och hvarför skulle den icke göra det? Hvad skulle
fattas den? — Kapital? Men kapitalet går öfverallt,
där det fins fattiga människor att utsuga. — Kunskap?
Men kunskapen känner inga nationella skrankor. —
Arbetarens tekniska skicklighet? Men skulle väl
den hinduiske arbetaren vara underlägsen dessa 92,000
gossar och flickor under femton år, som för närvarande
arbeta i Englands textilfabriker?
II.
Sedan vi kastat en blick på de nationella
industrierna, skulle ’ det vara mycket intressant att ge
en öfverblick äfven af specialindustrierna.
Låtom oss t. ex. ta sidenet, som i århundradets
förra hälft i högsta grad var en specielt fransk produkt.
Det är bekant, hur Lyon blifvit medelpunkt för
sidentillverkningen. Silket odlades först i Sydfrankrike,
men småningom inköptes silke äfven från Italien,
Spanien, Österrike, Kaukasus, Japan. Af fem millioner
kilo råsilke, som förvandlades till tyg i Lyontrakten
1875, var det blott 400,000 kilo, som var franskt silke.
Men eftersom Lyon arbetade med importeradt
silke, hvarför skulle då icke Schweiz, Tyskland,
Ryssland kunna göra detsamma? Väfvandet af siden
utvecklade sig så småningom i byarna i Ziirich. Basel
blef ett stort centrum för sidenhandeln.
Myndigheterna i Kaukasus inbjödo kvinnor från Marseille och
arbetare från Lyon att komma och undervisa Georgiens
befolkning om den förbättrade vården af silkesmasken
och de kaukasiska bönderna i konsten att förvandla
silke till tyg. Österrike tog efter. Med hjälp af arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
