Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle kunna taga den lille mannen under armarna.
Bota du hans överansträngda kropp, låt Fritz
upphjälpa hans försummade själ, och när han är färdig,
får jag väl se, om han är ett snille eller endast en
talangfull gosse, som kan förtjäna sig sitt bröd. Gör
ett försök med honom för din egen gosses skull.
Teddy.»
— Visst skola vi det! utbrast mrs Bähr, då hon
läst brevet, och när hon såg Nat, fann hon genast,
att antingen han var ett snille eller icke, så var han
en övergiven, sjuk gosse, som behövde just vad hon
tyckte om att giva: ett hem och moderlig omvårdnad.
Både hon och mr Bähr gåvo i tysthet akt på honom,
och trots hans trasiga kläder, tafatta miner och
smutsiga ansikte sågo de mycket hos Nat, som behagade
dem. Han var en spenslig, blek, tolv års gosse, med
blå ögon och en välformad panna under det sträva,
vanvårdade håret; med ett stundom ängsligt, uppskrämt
ansiktsuttryck, som om han väntade bannor eller stryk,
och ett finkänsligt drag kring läpparna, som skälvde,
då någon vänligt såg på honom, medan man blott
behövde tilltala honom med några välvilliga ord, för att
framkalla en blick av tacksamhet, som var riktigt ljuv
att se. Gud välsigne det kära stackars barnet, han
skall få spela hela dagen, om han har lust, sade mrs
Bähr för sig själv, då hon såg det förhoppningsfulla,
glada uttrycket i hans ansikte, när Tommy talade om
musikkåren.
Därför, då gossarna efter kvällsvarden skockade
sig i skolrummet, för att få »luft i luckan» omigen,
infann sig mrs Hanna med en fiol i handen, och
sedan hon talat ett par ord med sin man, gick hon fram
till Nat, som satt i en vrå och med spänt intresse
åskådade uppträdet.
— Se här, min gosse, sade hon, spela nu upp
en melodi åt oss. Vi behöva en fiolspelare i vår
kår, och vi tro, att du kommer att göra din sak bra.
Hon väntade, att han skulle tveka, men han
fattade genast i den gamla fiolen och hanterade den så
ömt och varligt, att man tydligt kunde se, att han
svärmade for musik.
— Jag skall göra mitt bästa, kära fru, var allt
vad han sade, och därpå drog han stråken över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
