Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Asch! Det vet jag visst! Börja nu och snoka
omkring i ladan, så skall jag vänta här på dig, Granny
kacklar, således kommer du bestämt att hitta ett ägg
någonstans, med dessa ord kastade sig Tommy ned
i höet i den ljuva känslan att hava gjort en
fördelaktig överenskommelse och på samma gång en god
gärning.
Nat började med glatt sinne sin efterspaning och
gick prasslande från höskulle till höskulle, tills han
fann två vackra ägg, det ena gömt under en bjälke,
och det andra i ett gammalt sädesmått, som mrs
Cockletop tillägnat sig.
— Du skall få ett, och jag skall ta det andra,
som just kommer att göra mitt sista dussin fulltaligt,
och i morgon ska vi börja på nytt igen. Se här är
krita; skriv nu upp dina räkningar bredvid mina, så är
allting klappat och klart, sade Tommy, visande en rad
hemlighetsfulla krumelurer på den släta sidan av en
gammal sädesvanna.
Med en njutningsrik känsla av personligt värde
öppnade den stolte ägaren av ett ägg sitt konto med sin
vän, som ovanför sidorna skrattande uppskrev dessa
vördnadsbjudande ord:
T. Banks & kompani.
Stackars Nat fann dem så förtrollande, att han
endast med svårighet kunde förmås att gå och
nedlägga denna sin första lösegendom i Asias skafferi.
Därpå gingo de ut igen, och sedan de gjort
bekantskap med två hästar, sex kor, tre svin och en kalv
av Alderneyras, tog Tommy Nat med sig till ett visst
gammalt pilträd, som hängde ned över en liten
sorlande bäck. Från gärdesgården kunde man utan
svårighet kliva in i en vid nisch mellan de tre grova grenarna,
som blivit avhuggna för att år från år utsända en
mängd smala kvistar, till dess ett grönt lövtak susade i
toppen. Här hade små säten blivit anbragta, och på
ett ihåligt ställe hade man gjort ett litet skjul, stort
nog att rymma en eller två böcker, en avtacklad båt och
åtskilliga halvfärdiga visselpipor.
— Det är Demis och min enskilda plats; vi ha gjort
den, och ingen kan komma upp hit, om vi inte tillåta
det, ingen utom Daisy, och henne genera vi oss inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
