Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teddy gick också ut och arbetade som en liten
bäver, traskade fram och åter med fulla och tomma
korgar. Ännu en skäppa var snart undansatt i
spannmålsladan, och de klevo omkring bland löven efter
fler nötter, då just i detsamma skolklockan ringde.
— Ack, pappa, låt mig få vara ute och plocka.
Dessa stygga ekorrar taga bort alla mina nötter för
mig, om jag inte får det. Jag skall göra undan mina
läxor sedermera, skrek Rob och sprang in i
skolrummet med blossande ansikte och tilltufsad i håret av
den kalla blåsten och sitt trägna arbete.
— Om du stigit upp i tid och arbetat litet var
morgon, behövde du inte brådska så mycket nu. Jag
sade dig det, Rob, men du brydde dig aldrig om
det. Jag kan inte låta lektionerna försummas på samma
sätt som arbetet. Ekorrarna komma att få mer än
sin andel det här året, och de förtjäna det, ty de hava
arbetat bäst. Du kan få gå en timme tidigare, men
det är också allt, och mr Bähr ledde Rob till hans
plats, där den lille mannen slog ned på sina böcker,
som om han föresatt sig att icke gå miste om den
dyrbara timmen, som blivit honom lovad.
Det var nästan så att man kunde bli vansinnig att
nödgas sitta stilla och se vinden skaka ned de sista
nötterna och de små raska tjuvungarna ila fram och
åter, då och då stanna och äta en nöt mitt för ens
näsa samt vifta med svansen, som om de trotsigt
velat säga: »Vi skola få dem i trots av dig, lata Rob.»
Det enda, som upprätthöll det stackars barnets mod
under denna hårda prövning, var anblicken av Teddy,
som arbetade undan alldeles ensam. Han plockade och
plockade, tills hans rygg värkte, han traskade fram och
åter, tills hans små ben voro uttröttade, och han
trotsade väder, vind och elaka »etonnar», tills hans mor
lämnade sitt arbete och, full av beundran för den
välvillige lille sällen, som försökte hjälpa sin bror, i hans
ställe åtog sig bärandet. Då Rob slapp ur skolan, fann
han Teddy vilande i den stora korgen samt alldeles
uppgiven av trötthet, men obenägen att rymma fältet, ty
han slog efter tjuvarna med hatten i den ena lilla
jordiga handen, medan han förfriskade sig med ett
stort äpple, som han höll i den andra.
Rob grep verket an, och marken var bar före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
