Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke bör det ens då, sade Stuffy, som såg ut, som
om han fått höra en ledsam nyhet.
— Frans har rätt, umgås därför varligt med kniv
och gaffel och var måttlig, eljest lär du icke kunna
hjälpa till vid surprisen litet senare.
— Jag skall vara försiktig; men var och en äter
ju en hel hop, och det tycker jag mera om än att
vara måttlig, sade Stuffy, som lutade åt den gängse
folktron, att tacksägelsefesten måste firas med att
komma så nära ett slaganfall som möjligt och slippa
undan för så gott köp som magplågor eller
huvudvärk.
— Nu, mina »pilgrimer», roen er tyst och
beskedligt, tills det blir tedags, ty ni får tillfälle nog att
vara uppspelta denna afton, sade mrs Hanna, då de
stego upp från bordet efter en långvarig sittning, som
slutade med, att man drack skålar för var och en i
cider.
— Jag skall taga med mig hela skaran och åka
ut, ty det är så roligt, och under tiden skall du vila
dig, min vän, eljest kommer du att bli alldeles
utsliten i afton, tillade mr Bähr; och så fort hattar och
överrockar hunno påsättas, fullpackades den stora
omnibusen, och de foro av på en lång, trevlig färd och
läto mrs Hanna vila och avsluta åtskilliga små affärer
i ro.
På ett lätt, tidigt serverat te följde åter
hårborstning och handtvättning, och sedan väntade skaran på
de främmande, som skulle komma. Endast släkten
väntades, ty dessa små gästabud voro uteslutande avsedda
för familjen, och som detta var fallet, fick ingen sorg
fördystra närvarande festlighet. Alla kommo; mr och
mrs March och tant Meg, så söt och älsklig, trots sin
svarta klänning och den lilla änkemössan, som omgav
hennes fridfulla ansikte; morbror Teddy och tant Amy
med prinsessan, vilken senare såg mera älsklig ut än
någonsin i sin himmelsblå kjol och med en stor bukett
av drivhusblommor, vilka hon delade ut bland
gossarna, stickande en i värderas knapphål, vilket kom
dem att finna sig särdeles eleganta och ståtliga. Ett
främmande ansikte varseblevs ock, och morbror Teddy
förde den okände gentlemannen fram till Bährarna
och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
