Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först och främst i teoretiskt afseende. Det vore
ju möjligt att den intuitiva sammanfattningen
främjade det logiska arbetet. För en nationalekonom, som
sitter och skall utreda invecklade ekonomiska
förhållanden, kan det icke vara utan gagn, om han förmår
att liksom i en blick öfverskåda det hela. Han kan
räkna sig till mycket, steg för steg, diskursivt utan
att öfverskåda allt, men mycket lär han se klarare,
om han har den nämnda öfverblicken. Det födda
ekonomiska geniet har väl ändå som sin särskilda gåfva
förmågan att se in conereto, hvad andra endast kunna
fatta in abstracto. Han är möjligen så utrustad, att
han utan synnerlig möda förstår innebörden i en
börsoperation, d. v. s. vet hvilka processer den i
verkligheten, ut i alla enskildheter består i. På samma
sätt med statsmannasnillet, krigaresnillet o. s. v.
Napoleon, skulle jag tro, såg hur landet låg, ej blott
kalkylerade sig till det. Taine har i sin analys af
hans intelligens funnit just detta som utmärkande, att
han alltid arbetade med konkreta ting. Därför kunde
han arbeta så mycket, säger Taine. Därför var ett
lagstiftningsarbete för honom friskt och underhållande.
Och det är tydligt, att det också var därför, som han
dömde så rätt. Jag minns att Goethe en gång i
samtalen med Eckermann berör detta ämne. Den senare
hade uttalat sin förvåning öfver att Napoleon genast
kunde beherska den stora styrelseapparaten. »Det var
just hans geni», svarade Goethe. Jag vill alltså gerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
