Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
Vi skola nu se till, i hvad mån dylika
teoretiska fordringar möjligen ligga till grund för den
förkärlek eller obenägenhet poesien röjer i afseende
på vissa ord.
I. Orden stafkarl, gångare, dväljas, ånghäst
hafva en mera poetisk anstrykning, tiggare, häst, vistas,
lokomotiv däremot en mera prosaisk. Hvarför?
Man finner genast, att t. ex. stafkarl och tiggare
äro förenade med helt olika biföreställningar. Gif
akt på, hvad ni i första ögonblicket ser, då ni hör
ett af dessa ord, och ni skall finna, att stafkarlen har
en annan blick, en annan röst än tiggaren, att
gångaren har en annan hals och andra rörelser än hästen,
Skalden tar med dessa ord fatt i en hel komplex af
föreställningar, som i allmänna medvetandet redan
knippats ihop. En betydlig del af teckningen är i
förväg undangjord blott genom val af det rätta ordet.
. Att skalden genom att träffa ett riktigt val mellan dy-
lika synonymer både tillgodoser fordran på logisk
riktighet och associativ liflighet och syntes, är tydligt.
Men frågan är, hvarför just det ena synonymordet
skall vara i allmänhet mera poetiskt än det andra.
Det närmaste svaret är tydligen det som Tegnér ger:
att tiggare, häst o. s. v. äro mera triviala. De föra
vår tanke till opoetiska förhållanden. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/poesilogik/0038.html
