Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vågar tro att det resultat, till hvilket prof.
Tegnér i den nämda afhandlingen kommit, bekräftar
min åsikt, att poesien vid ordvalet ledes af — låt
vara jämte andra — ett teoretiskt hänsyn.
3.
Dessa studier rörande poesiens teknik hafva,
hufvudsakligen ett metodologiskt syfte, och jag vill söka
beledsaga dem med tillämpningar dels på den
vetenskapliga, dels på den pedagogiska metoden.
Jag tror mig då böra påstå att fordringarna i
afseende på ordval böra skärpas såväl i vetenskap som
pedagogik, och att poesien därvid kan lära oss mycket.
Låtom oss först tänka på vetenskapen. Och
tillsvidare på den vetenskap, hvars metod jag närmast
haft i tankarna, nämligen filosofien.
Jag har en gång förut (Intuition, V, särskildt
s. 59) framhållit nödvändigheten af en bestämdare
begreppsnyansering. I synnerhet etiken rör sig med
vissa obestämda begrepp, såsom medlidande, kärlek,
utan att exakt angifva, hvilken nyans af dessa känslor
det är fråga om. Vid debatter om t. ex. Fr. Nietzsche
kommer gerna medlidandet på tal. Jag kan därvid
icke undgå att finna, att debatten skulle vinna mycket
i klarhet, om man gjorde sig närmare reda för hvad
man menar med medlidande. Ty därmed kan menas
mycket olika själstillstånd. Tänk på de personer ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/poesilogik/0049.html
