Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betänker man nu de kinestetiska
förnimmelsersernas nära samband wed känslan, förstår man, att
det dock ej varit utan skäl som man ansett känslan vara
det förmedlande vid sinnesanalogierna; det är dock,
som vi sett, ej fullt rätt.
Från kunskapsteoretisk synpunkt innebär den här
framställda förklaringen af sinnesanalogien, att den
konstnärliga instinkten äfven här behåller rätt gent
emot reflexionen. Enligt den senare skulle
sinnesanalogien vara grundad på en likhetsillusion; men
den är grundad på verklig likhet.
Om jag får våga ett försök, skulle jag vilja
betrakta en speciell estetisk fråga i dess sammanhang
med sinnesanalogien. Måhända kan man med tillhjälp
af sinnesanalogien göra en principiell skillnad mellan
det angenäma och det sköna. Denna skillnad är
enligt min mening mycket väsentlig, ehuru den kan
förefalla fördomsfull, om gränsen ej drages rätt. Det
är ganska visst orätt att frånkänna t. ex. lukt- och
smakintryck estetiskt värde. Men hvar går gränsen?
Ett sinnesintryck har estetisk innebörd just så långt,
som det omsätter sig i en sinnesanalogi, så skulle jag
vilja säga. Välbehaget vid god mat är icke i och
för sig estetiskt. Men olika maträtter ha genom smak
och utseende sina analogier: de betyda någonting. De
väcka föreställningen om något andligen tungt eller
lätt o. s. v. Försök en gång att likna personer vid
viner, så skall ni finna, hvilken bestämd karaktär ett vin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
