Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu vill jag blott spörja, om vi icke tillmäta
våra smakomdömen en viss allmän giltighet, så snart
de afse ej sinnesintrycket som sådant utan dess
analogier? Jag tror det är så. Det är på grund af
sinnesanalogien man kan anse den enes smak bättre eller
sämre än den andres. Den som på något område
odlat sin smak, har passerat en viss följd af tycken.
Öfvergången till ett nytt tycke betingas för det första
af hans egen inre utveckling, som nått fram till en
ny själsstämning och i och med detsamma lärt honom
att värdera de företeelser, t. ex. växter, färger, som
återspegla denna stämning. För det andra föranledes
det nya tycket af ett noggrannare iakttagande af
företeelserna. En person kan mycket väl vara mogen för
en viss senfödd stämning, men har icke öfvat sig i
att igenkänna denna stämnings motsvarigheter på olika
områden. Om man icke är nog förtrogen med
färger, tolkar man deras stämningsuttryck oriktigt. På
det område, där en person odlat sin smak, skall han
emellertid aldrig kunna anse denna för blott
subjektiv utan känna sig viss på att de öfvervunna
ståndpunkterna verkligen ligga lägre. Detta tyder på att
vi, med detsamma vi uppfatta sinnesanalogien i ett
sinnesintryck, gått öfver från det angenämas område,
där det icke disputeras om smak, till området för det
estetiska, hvarest vårt omdöme gör anspråk på
allmängiltighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
