Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha godt hufvud nog; men de ha icke personlighet
nog.
Det låter gärna litet estetiskt-pedantiskt, ifall man
skulle kritisera ett — ej skönlitterärt — arbete från
rytmens synpunkt. Jag kan emellertid icke neka till,
att rytmen ofta genast röjer hvad en författare går för.
Jag kommer exempelvis på bokhandeln att ögna i en
bok, som jag finner skall vara någonting i Nietzsches
stil; litet lefnadsvishet i aforismer. Nå, hvarför icke!
Om någon beherrskar den produktionsformen, så är
den god. Jag läser några rader — och jag får
bekänna att jag aldrig läst fler. Dock håller jag med
bestämdhet på, att det ingalunda var någon slags
estetisk afsmak, som kom mig att lägga bort boken. De
ämnen som boken behandlade voro sådana, att jag
med nöje skulle knoga igenom de mest knaggliga
och okonstnärliga sidor, om jag kunde få dem på ett
för mig nytt sätt belysta. Men tonen sade mig
ögonblickligen, att jag af den personen ingenting hade att
lära. Han ville tala om själsstämningar och kom
blott med stycken af sådana. Man kände att de för
honom voro reflexioner och ej personligt lif. Med ett ord
sagdt, han beherrskade helt enkelt icke sitt ämne.
Han var som person icke vuxen det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
