Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYTT FÖRSÖK TILL ORIMMAD VERS.
Om druckna pojkars undran
Och dårars lof du söker;
Bryt oförsökta vägar,
Det ägta Snillets vägar,
Der aldrig spåret trycktes
Af någon dödlig fot.
Lät lilla vinkelns åbo,
Lät idogsfulla spindeln
Ur hårdt tillsnörpta ändan
I evigt lika kretsar
De fina trådar draga,
Som fånga flugans flykt.
Lät svaga broskets vanmagt,
Lät stoftets atom söka
Det vettiga det qvicka,
Behageliga, ömma,
Förtjusande och ljufva.
Men du, med stora nerven
Och starka fjäderns spänning!
Men du! var ny, ofattlig,
Ursprungelig, var sjelfstor
Och full af dig.
Du, tag af Shakespear yrslan,
Med store Klopstocks orim,
Och Göthens Convulsioner,
Och Ossians evigt samma:
Så lyft dig, stor af gäsning,
Gudhärmande, Sehraphisk,
Etherisk och Luftsyrisk,
Högt ur begreppets verld.
Ja, res dig, Icars ättlägg,
Res upp dig öfver menskjan,
Ur låga grusets menskja,
Och känn din rätt till Ethern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
