Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det &r bland slussar, hvalf, kolonner, tom och slott,
Hon lasten pryda lärt, förtryckets boja fatt,
Och hennes kungars blod för upprorsbilan runnit.
Så ljuf som skördens glans, som gräsets bädd så len,
Är hjertats känsla här och hvart begär den väcker.
Det hårda brottet föds bland dessa block af sten,
Med hvilka det, till skyn, en jemnhög panna sträcker.
Ehuru dröjd, min son, han kommer dock, deri^dag,
Som skall sin vinterfrost kring dina skullror tömma;
Skall lemna tom din stol i vänners aftonlag,
Och dig till sparsamt bord och enslig säng fördömma.
Förstå den svåra konst att åldras med behag!
Haturen blifve här din tröst, liksom din regel.
Den sol som nedergår ännu sin skönhet har;
Och seglam som, från sjön, sig inåt hamnen drar,
Med sakta vaggad fart och sammandragna segel,
Behagar än vår syn, och håller skådara qvar.
Hvar tid sitt värde har, sin daning, sina seder.
Erfarenhetens dag ger vigt, om den gör tung.
En grånad philosoph är mensklighetens kung.
Men det är rätt, min son, att åldren saknar heder,
När hon är barnslig nog att vilja synas ung.
Min son, ett sorgligt prd skall min predikan sluta.
Gifs en fullkomligt säll, bland jordens baro? Ack nej!
At ingen dödlig gafs att oupphörligt njuta.
Allt lider ömsevis. Hvarför? Det vet jag ej.
Det gifs ett sätt, likväl, att mildra lifvets öden:
Gör godt; i tysthet följ det gömda qvalets fjät;
Styrk här ett krossadt mod, ryck der en dygd ur nöden;
Det~gifs ett sätt, min son, att mildra sjelfva döden:
Gör godt, — och tro mitt ord: det gifs ej fler än det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>