Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bevara väl den kära fången;
Ty flög den ut, då blef jag vred.
Och vet, mitt hjerta, denna gången
Vi älska riktigt med besked.
Ack! åren komma, åren fara:
Snart är jag tjugo — tjugotvå.
Väl är det bra att flicka vara,
Men bättre vara fru ändå.
Nog är mig ensamheten bitter
På tu man hand med dig ibland,
När Mamma länge borta sitter
Hos fruarne med kort i hand.
Att vara god, att vacker kallas,
Min Gud! hvad tjenar detta till,
Då det är ingens eller allas,
Hvad man den ende egna vill?
För honom blott jag ega ville
Allt ädelt af en men skas lott,
För honom dygd, för honom snille,
Behag, talanger utan mått.
Med honom — Gud! — jag ville gunga
Som fågeln glad på samma gren,
Och sjunga, »älska — älska, sjunga,
Tills lifvets sista qväll blef sen.
Då skulle jag mitt hufvud sänka
Emot hans bröst med trofast mod.
Då skulle han med kärlek tänka:
För mig hon varit skön och god.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
