Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Frese - Vår-betraktelser under en sjukdom. 1—3 - Echo å Sveriges fröjdeqväden den 28 Januari 1715
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trots, J, som täflen nu att eder fröjd förklara,
J, sjöar, strömmar, skog! du, tingens hela skara!
J, stela berg som, likt till vördnad, böjde stå!
Trots, att jag dock för er, ell’ något, vika må!
Min andakt, skynda dig, men tröttna ej på vägen
Min tro, misströsta ej, men var i Gudi trägen;
Mitt tålamod, se till, i döden att bestå;
Mitt hopp, förhoppas mer, så skall du mera få.
O, huru kär hos Gud, den han har under aga!
De, hvilkom allt går väl, de måga sig beklaga;
Men i ett tacksamt lof min klagan byter sig:
Ack, huru ljuft det är, att Herren späker mig!
Echo å Sveriges fröjdeqvåden
den 28 Januari 1715.
Upp, stöter i basun, och låter strängar klinga,
Att dubbelt fägneljud till solens grannskap hörs!
Låt, Sverige, öfverallt i alla klockor ringa
Ett Jubilate, som till andra verlden spörs!
Så varen ock till fröjd, J Sångens döttrar, snare.
Ja: jorden glädje sig, och himlen echo svare!
Var ej vår ångest stor, vår vedermöda mycken?
Bedröfvelse satt främst, ehvart man om sig såg;
Af Svea-kronan föll’ så många dyra smycken
Och hela riket låg liksom i själe-tåg.
Hur månget lås sprang opp af fasta slott och borger
Och blacke ryttaren — han spädde sorg på sorger!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
