Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Cygnaeus - Ur „Claes Flemings tider“ - Andra akten. Andra—fjerde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hör upp att qvida dårligt, qvinna, öfver
Hvad som du icke vet ännu ha skett,
Och icke heller hända kan. Ar Johan
Gås-ungen lik, som, kläckt utaf en höna,
Sig vågat några famnar ut från stranden
Och lemnat modren sörjande derpå?
Skall Flemings son ett dygn ej våga ströfva
I närmsta skogar, utan att han tyckes
Förlorad, om han några timmar dröjer
Mer än hans moder gifvit honom lof.
Har du då glömt De Yijk, som åtföljt Johan?
Han ensam ju försloge, om det gällde
Att skydda hundra nunnor, släppta lös
Utur ett kloster. Faran den är ingen.
Och om också en sådan funnes, ville
Jag att sig Johan lärde småningom
Blott lita på sig sjelf. Det kan behöfvas
Med tiden — — Han tiUägger lugnare:
Jag dessutom redan skickat
Ett tjog af raska knektar i hans spår.
Vändande sig till den gamle tj enaren.
Gå äfven du, som i hans barndom burit
Så ofta Johan uppå dina armar.
En moders tårar äro heliga.
Och bränna bittert, der de falla ned.
Du känner, mer än någon, marken het,
Hvarest de gjutits, och du skall ej hvila
Din bräckta kraft, förr än du återhemtat
Den, som dem pressat och dem torka kan.
FRU EBBA.
Tack för det ordet, du min lefnads stolthet!
Fru Ebba och tj enaren gå åt skilda håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
