Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag har nyss fått ett bref, som jag tagit med
mig särskildt för att visa er.»
»Får man genast läsa det?»
»Var så god. Här är det!»
De togo vägen, som genom skogen leder till
Thumsee. Fru Emilia gick först; Polaniecki följde
henne, fördjupad i läsningen af brefvet.
»Min älskade Emilia,» läste han, »jag erhöll
i morgse din långa rad af frågor och svarar utan
dröjsmål, ty jag har också brådt att meddela dig
mina intryck. Herr Polaniecki lämnade oss i
måndags, d. v. s. i förrgår. Dagen efter hans ankomst
tillbragte vi hela eftermiddagen tillsammans och,
bäst af allt, på tu man hand, ty pappa ville
ovillkorligen göra ett besök hos Jamisz. Hvad skall
jag säga dig? Han visade sig så sympatisk, så
uppriktig! ... Han är med ett ord en man ...
Endast af det sätt, hvarpå han talade om dig och
din älskling, kunde jag se, huru mycken verklig
godhet hans hjärta hyser! Vi promenerade länge
längs sjöstranden och i alléerna. Han sade mig
så mycket nytt och anderikt, att jag icke tröttnade
att åhöra honom. Ack, käraste Emilia, jag blyges
för att tillstå det, men mitt stackars hufvud
skenade verkligen bort med mig. Tyvärr råkade pappa
och han i tvist redan dagen därpå, och deras
brytning återverkade på mig, ehuru jag tager himlen
till vittne på, att aldrig några penningaffärer skulle
ha förekommit oss emellan, om detta berott på
min vilja. Jag kände mig också i första
ögonblicket sårad, och om din vän anade, hvilka
tårar han kommit mig att i hemlighet utgjuta,
skulle han måhända känna litet medlidande. Men
sedan tänkte jag närmare på saken. Pappa hade
haft orätt: vår gäst lät förleda sig af sitt lifliga
lynne, och jag är icke mera ond på honom. Jag
vet icke hvarför, men jag har godt hopp. Jag är
säker på, att han icke vill göra oss någon orätt,
vare sig åt pappa eller vårt kära Krzemien. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
