Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla fall omintetgöra hela min lefnads sträfvan
och arbete.»
Därpå lugnade sig Maszko, som fortfarande
aftorkade sina glasögon.
»Min vän, jag märker nog, att ni gifvit akt
på mig allt ifrån det ögonblick, då vi stego upp
i vagnen, och att ni söker inge mig mod. Det
är en ganska naturlig känsla. Jag vill emellertid
gärna lugna er, jag också; jag försäkrar er, att
ni alls inte skall ha skäl att rodna för min skull.
Det är en obetydlig sinnesrörelse, jag vet inte
hvad för en liten beklämning här ... (han lade
handen på sitt bröst). Det är allt ... Den verkliga
faran, skottväxlingen, betyder ingenting. Jag har
redan en gång förr haft en dylik affär och vet
följaktligen hvad jag har att vänta mig. Men
hvad som gör mig nervös, är förberedelserna,
vittnena, fruktan att inte vara ställningen vuxen,
den allmänna meningen, de omdömen, som uttalas.
Ser ni, hvarje duell är helt enkelt en utställning
... en egenkärlekens, en fåfängans fråga, ingenting
annat ... en verklig kris för känsliga naturer.
Lyckligtvis behärskar jag mina nerver. I detta
hänseende har jag en obestridlig öfverlägsenhet
öfver min motståndare, ty jag har större
världsvana än han. Det där djuret har visserligen
mindre inbillningsförmåga, det är sant. Han skall
inte söka föreställa sig, huru mitt lik kommer
att se ut, då det multnar. Men, jag upprepar
det, jag skall bättre behärska mig. Och dessutom
skall jag säga er en sak. Strunt i all filosofi!
Temperamentet, lidelsen är ändå det enda, som
verkar afgörande vid dylika tillfällen! Denna
duell leder till ingenting, den hvarken hjälper mig
eller räddar mig, tvärtom kan jag genom den
förlora allt ... Nåväl; jag har inte kunnat afstå från
den. En sådan harm har hopat sig i min själ,
jag hatar den där drummeln till den grad, att
jag skulle vilja krossa honom, trampa honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>