- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
328

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Fjortonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 328 –

från himlen föll på skalden, voro de båda
händelserna, som syselsatte hela världen.

Snart fick sällskapsskvallret också ny näring
af en annan händelse: duellen mellan Osnowski
och Kopowski. Den bedragne äkta mannen hade
i densamma blifvit sårad, och Kopowski återkom
med den dubbla strålglansen af en hjälte och en
eröfrare af kvinnohjärtan. . . dummare, men också
vackrare än någonsin. Vid hans blotta anblick
våndades de unga och till och med de gamla
damerna af förtjusning.

Osnowski lät vårda sig i Bryssel. Han hade
meddelat Swirski sina planer. Hans sår gaf icke
anledning till oro; vintern tänkte han tillbringa i
Egypten för att på våren återvända till Pritylow.

»Jag är säker på,» sade Swirski, »att om han
blef sårad, skedde detta med hans egen vilja. Jag
vill slå vad om, att han tänkte låta döda sig. Vi
ha tillsammans ofta skjutit hos Brufini, och jag
känner hans skicklighet. Jag har sett honom skjuta
bort tio tändstickor uppställda i rad, och ingen
skall få ur mig den öfvertygelsen, att om han
velat blåsa bort Kopowski, skulle vi redan fått
anlägga sorg efter honom.»

»Må han då resa till Egypten,» sade
Polaniecki, »och ta Zawilowski med sig!»

»Ja, sannerligen, det skulle inte skada vår
skald att få se en bit af världen . . . Hur är det
med honom?»

»Kom med mig till honom. Jag skall just
gå dit. Han mår bra, men jag finner honom . . .
besynnerlig. Ni minns nog hvilken stolt och
inbunden själ han fordom hade; nåväl, nu är han
som en liten gosse . . . För ett intet börjar han
gråta.»

Strax därpå gingo de. På vägen frågade
Swirski:

»Är fröken Helena fortfarande hos honom?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free