Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de mörkt brunröda skuggpartierna, der ett utsprång af
fjellet, som förut ej låtit sig urskiljas, tecknade sig med
påfallande tydlighet, medan utåt, emot norr, den vida
vattenspegeln glänste sarnmetsbrun eller klart tegelröd, allt
efter den olika belysning bergen medgåfvo. Med ett ord,
jag har aldrig föreställt mig att i verkligheten kunna
finna ett motstycke som detta till utsigten öfver ett
solbelyst landskap, sedt genom ett blodrödt glas. Utom
himmelens rena blå, som hvälfde sig öfver det hela, var
allt rödt i olika nyanser, med undantag af en eller annan
blekt gräsgrön strimma på de starkare solbelysta bergen.
Denna allt beherrskande röda färg är sandstenens, hvaraf
de omgifvande, väldiga bergmassorna bestå; och af det
fina lerhaltiga slam, hvilket uppkommer vid bergartens
söndersprängning genom frosten och af glacierernas
slipning, och som af bäckarne föres ut i hafvet, härleder
sig vattnets blodröda färg.
Efter några timmars hvila satte vi oss tidigt på
morgonen åter i rörelse för att kunna begagna tillfället
att med högvattnet lemna vår ofrivilliga ankarplats.
Att styra längre inåt den grunda fjorden var ej att
tänka på. Vi återvände derföre till den förut omnämnda
sandrefveln, som tycktes liksom utgöra gränsen för det
egentliga grundvattnet, ehuru äfven på andra sidan
refveln var föga öfver en famns djup. Tältet uppslogs, en
väldig eldbrasa tillagades af de massor af drifved,
hvarmed refveln var nästan öfvertäckt, och vi rustade oss
att till fots uppnå fjordens inre. Mina reskamraters
jagtifver föranledde emellertid en stunds uppehåll. Talrika
renar betade i allsköns ro, och utan att svnnerligen
skrämmas af vårt besök, på de spridda frodiga mattorna
af Dryas, Polarpilen, m. fl. vexter, som sommarsolen nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
