Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kapitel 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRETTONDE KAPITLET.
Norsk-öarne. — Magdalena Bay.
Vår afsigt hade varit att i sundet emellan
Norsköarne göra endast en dags uppehåll, för att som
hastigast undersöka omgifningen och dess lämplighet såsom
utgångspunkt för ett triangelnät utefter vestkusten. Men
vinden blef ogynnsam, sydvestlig stonn vexlade med
stiltje, och vi nödgades qvardröja några dagar.
Vestra Norsk-ön är bland spetsbergsöarne känd
såsom ett godt, »ejdervär» eller ställe, der ejdern häckar
i stora kolonier. På låglandet mot norr funno vi rätt
många häckande honor, de flesta med äggen nära utlegade
och till och med redan kläckta. Mödrarne äro under
denna tid föga skyggare än tama gäss och lemna sitt rede,
först när de se sig i fara att nedtrampas af jägaren.
I vanligaste fall väljer ejderhonan endast mindre och
låga öar, der hon är fredad för fjellräfvens härjningar,
och det vill synas, som om hon vid valet af dessa
häckplatser för hvarje år toge i beräkning allt som kan
göra en holmgång möjlig för denne, åtminstone vet hon
att lemna sin vanliga holme öfvergifven, när isen någon
gång sammanbinder den med de större öarne eller
fastlandet. Men hennes bon äro dess lättare åtkomliga för
hennes farligaste fiender, de vinningslystne, hvarje vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0355.html
