- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
408

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 12 September, då de fullbordat allt detta, kom litet
drif-is in i viken och på ett stycke låg en hvalross med
sin unge. Med en gammal harpun och ett par lansar
togo de dem båda, och en vecka senare voro de nog
lycklige att erhålla ytterligare en hvalross. Nu öfversågo
de sitt matförråd, och funno att det ej skulle kunna
räcka längre än hälften af den tid, de hade att vistas
der, hvarföre de kommo öfverens om att äta blott ett mål
om dagen fem dagar i veckan och att fasta onsdagar och
fredagar, likväl så, att det då var tillåtet att äta så
mycket man ville af qvarlefvor af hvalar, som funnos på
stranden. Sedan de med träd af linor och nålar af
hvalben reparerat sina kläder, hade de intet att göra,
och nu började ängslan infinna sig, isynnerhet efter det
kölden den 10 Oktober tilltagit och belagt viken rundtom
med is. Men de fattade åter mod, och mycket
gudfruktige, som de alla voro, fördubblade de sina böner
om att erhålla styrka och tålamod i sitt elände.

För att spara det knappa förrådet af bränsle, stekte
de nu hvarje dag en half ren och packade in den på
fat, men lemnade ostekt så mycket, att de en söndag
i månaden, och juldagen, kunde erhålla nystekt kött.
Men nu funno de åter, att förrådet icke kunde räcka
till, om de åto så mycket som hittills, hvarföre de måste
besluta sig att fyra dagar i veckan lifnära sig med
qvarlefvor af hvalar, en i sig sjelf dålig kost, som nu
dessutom började skämmas, så att den knappt kunde
förtäras; men »nöden har ingen lag», heter det, eller rättare:
nöden stiftar hårda lagar.

Den 14 Oktober gick solen ned och syntes icke
åter förr än den 3 Februari. I Oktober glimmade i
början ett slags dagsljus omkring åtta timmar dagligen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free