Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifisfält, alldeles ogenomträngliga till och med för fartyg
försedda med ånga, och dessa hinder hafva mött äfven der, hvarest
en öppen eller farbar vattenränna lättast borde af
golfströmmen åstadkommas. Man ser häraf, huru föga grundade i den
verkliga erfarenheten åtskilliga stora geografiska
auktoriteters spekulationer äro rörande ett öppet haf närmast polen.
Polarfararen måste således uppgifva hoppet att om
bord på sitt fartyg nå målet för så många nationers
sträfvanden sedan århundraden tillbaka, och skall den slöja, som
ännu höljer beskaffenheten af de närmast nordpolen belägna
delarne af jordklotet, en gång skingras, så måste man
återgå till den redan 1827 af Parry föreslagna planen att från
någon af jordklotets nordligast belägna länder med
slädfordon på isen framtränga vidare.
Oaktadt Parrys bekanta polarexpedition företogs under
högsommaren, då de isfält, på hvilka han framgick, af
hafsströmmarne fördes mot söder och då dessutom isfälten ehuru
tätt packade voro så brutna, att man mången gång endast
med svårighet kunde utleta ett isstycke, stort nog till
rastplats, lyckades han. dock framtränga omkring 30 svenska mil
norr om den hamn, Treurenberg-bay, der han lemnade sitt
fartyg.
Vid Parrys tid hade den utrustning, man använder för
dylika isfärder, dock ej nått en sådan fulländning, som den
sedermera genom de engelska Frankin-expeditionerna
vunnit, ej heller begagnade Parry hundar såsom dragare.
Härtill kommer, att de ogynnsamma isförhållanden, som
egentligen tvungo Parry att i förtid vända, kunna undvikas, i fall
slädfärden företages så tidigt på året, att isfälten närmast
Spetsbergens nordkust ännu ej blifvit brutna och kommit i
rörelse. För detta ändamål blir dock en öfvervintring vid
Spetsbergens nordkust oundgängligen nödvändig. Men om
man underkastar sig en sådan öfvervintring, hvilken med
de hjelpmedel, man för det närvarande har till sitt
förfogande, icke är förenad med någon betydligare risk, och
dessutom i och för sig är af stort intresse i vetenskapligt
hänseende, så finnes ock en möjlighet att nå målet. Man bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
