Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi blott omnämna det öfverraskande intryck, denna djurlifvets i hafvet
storartade rikedom gjorde i synnerhet på dem bland deltagarne i
expeditionen, hvilka för första gången sågo ur det nästan fryskalla
vattnet och i isens omedelbara närhet upphämtas en sådan mängd och
mångfald af djur. En och annan fiskart, tillhörande slägtena Gottus,
Liparis och Lumpenus, pantopoder, dessa besynnerliga till spindlarnes
klass räknade hafsdjur, krustaceer i rik vexling och stora massor,
maskar i de mest egendomliga och mångfaldiga former, blötdjur, såsom
snäckor, musslor och sjöpungar, vackra sjöstjernor, massor af mindre
ormstjernor, ett och annat exemplar af de präktiga liljestjernorna,
sjöborrar, de små prydliga skal, af hvilka de s. k. rhizopodernas slemlika
kroppsmassa omgifves, m. m. bildade den brokiga, intresseväckande
blandning, som dagligen med skraporna ur hafvets djup uppfiskades.
Då man såg denna stora rikedom, blef det lätt att inse, att de foglar,
hvilka i stora skaror uppehålla sig på och vid Spetsbergens kuster,
icke behöfva lida brist på föda. De flesta af dessa hafva hafvet till
sin Visthusbod, och att dess förråd skola uttömmas, behöfver man
sannerligen icke befara.
Äfven hafsvegetationen omkring Norsköarna hade att uppvisa en
stor rikedom på former, större än i någon af de trakter på
Spetsbergen, vi förut besökt. Då det ingick i planen för 1872—73 års svenska
polarexpeditkm att närmare än hittills skett undersöka denna vegetation,
synes det oss lämpligt att lemna en i möjligaste måtto kortfattad
redogörelse för de hufvudsakliga resultat, till hvilka dessa undersökningar
ledde. Vi göra det nu, emedan vår berättelse för tillfället rör
sig om hvad som tilldrog sig vid vårt uppehåll på den trakt af
Spetsbergen, der vi funno algvegetationen rikare utvecklad än på någon
annan, som vi blefvo i tillfälle att lära känna och i algologiskt syfte
undersöka.
Redan under de föregående svenska forskningsresorna till
Spetsbergen hade samlingar gjorts af de alger, hvilka växa omkring detta
lands kuster. Dessa samlingar hafva varit föremål för en noggrann
bearbetning af professor J. G. Agardh, som allmängjort frukterna af
sina forskningar på detta område dels i ett år 1862 i Lund utgifvet
akademiskt program, dels i tvenne uppsatser, som finnas intagna i
Kongl. Vetenskaps-Akademiens i Stockholm Handlingar. Samme
berömde algolog har uti en i sistnämnda vetenskapliga arbete publicerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
