Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4:o. Att de under hela den tid, de mottaga lifsmedel af
expeditionen eller äro inhysta på expeditionens fartyg, stå under
befäl af fartygscheferna.
5:o. Att de under hela denna tid villigt och utan ersättning
utföra de uppdrag, de i och för expeditionens ändamål få sig
ålagda.
Polhem vid Mosselbay den 1:sta Oktober 1872.
A. E. Nordenskiöld.
G. v. Krusenstjerna. L. Palander.
Det var att vänta, att de nordliga vindar, hvilka denna
sommar varit förherskande på Spetsbergen och gjorde isförhållandena
under landets nordkust så ovanligt svåra, skulle vid landets ostkust
framkalla ett motsatt förhållande och göra denna del af Ishafvet, som under
vanliga år är så ytterst svårtillgänglig, jämförelsevis lätt att befara.
Vi fingo redan, innan vi lemnade Spetsbergen, denna förväntan
bekräftad. Expeditionens chef fick nämligen mottaga en kort uppsats,
författad af professor H. Mohn, i hvilken redogöres för 3:ne
fångstskeppares färder i dessa trakter. Vi tro oss böra meddela
hufvudinnehållet i detta arbete, dels emedan man genom detta får kännedom
om isförhållandena detta år i hafvet öster om Spetsbergen, dels och i
synnerhet emedan man derigenom gör en visserligen mindre
fullständig, men dock intressant bekantskap med en betydlig del af den
Spetsbergska ögruppen, på hvilken det nu för första gången förunnades
menskliga varelser att sätta foten. — Vid flera olika tillfällen hade af
särskilda personer så väl från olika punkter af Spetsbergens ostkust
som.från hafvet derutanför öster om Vest-Spetsbergen observerats ett
land, hvars läge genom pejlingar blifvit bestämdt så noga sig göra lät.
Landet benämnes på den svenska spetsbergskartan Giles land, ett
namn, som det äfven allmänt bär bland fångstmännen. En
fångstskeppare vid namn Erling Carlsen hade så väl år 1859 som 1863 haft
landet i sigte och en gång förstnämnda år varit på endast två mils
afstånd från dess sydkust. Af svenska expeditionen 1864 pejlades det
från Hvita berget och omnämnes i redogörelsen för denna expedition
på följande sätt: "I öster" — från Hvita berget, beläget på
Vest-Spetsbergens östligaste udde eller på 78° 44’ nordlig bredd och 21° 22’
ostlig längd från Greenwich — "på 20 mils afstånd sågs ett ganska högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>