Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på mindre långt afstånd från oss. Ännu sannolikare gjordes detta
genom den omständigheten, att det under de följande dagarne gick stark
dyning inuti Mosselbay. Det dånade och brakade i isen, som utefter
stranden ömsevis höjde och sänkte sig flera tum. Från vår ö kunde
emellertid öppet vatten ej skönjas. För att komma till insigt om
isförhållandena längre ut till sjös gjorde några af Mosselbayboarne den
4:de Mars en utfärd österut, bestego de bergshöjder, som lågo SO om
Mosselbay, och vandrade derpå till Verlegenhook och Treurenbergbay.
Från toppen af bergshöjderna hade de en vidsträckt utsigt öfver hafvet.
Såsom vi förmodat, fans öppet vatten i närheten af nordkusten. En
temligen smal, bågformig ränna sträckte sig ut från mynningen af
Hinlopen Strait mot den lilla ön Moffen och derifrån nedåt Norsköarna.
En annan vattenstrimma gick från Hinlopen längs Nordostlandets vestra
kust upp mot Low Island och Brandewijnebay. — Samma dag voro
några af lapparne uppe på fjällen i vester för att se efter ripor. Äfven
härifrån syntes öppet vatten. Ripor sågo de, men kunde ej skjuta
någon, och dessutom ett ej obetydligt antal af hafhästar och tejstar,
hvilka sväfvade och flaxade omkring bergsklintarne eller slagit sig ned
på afsatserna.
Dagen derpå var dyningen i Mosselbay ännu starkare än förut.
Detta väckte hos några den förmodan, att under natten en större
öppning bildat sig i isen mellan Norsköarna och den plats, på hvilken vi
befunno oss. För att se till, huru härmed förhöll sig, beslöto de att
åtfölja lapparne på deras draggningstur. Låtom oss sluta oss till dessa
och göra oss underkunniga om det sätt, på hvilket de förut flera
gånger omnämnda draggningarna i allmänhet bedrefvos. Men först några
ord om dessa arbeten i allmänhet.
Såsom läsaren sett af första kapitlet, ingick det i planen för denna
expedition att under loppet af vintern anställa draggningar för att
utröna djurlifvets förhållande i polarhafvet under denna del af året.
Från föregående öfvervintringar i de arktiska trakterna var föga kändt
härom, och äfven i sydligare trakter äro, så vidt vi känna, få
undersökningar af detta slag gjorda. På växtlifvet hade man icke tänkt.
Dock låg den frågan nära till hands: i hvad tillstånd skall hafvets
vegetation befinna sig under en tid, då beständigt mörker herskar och
hafsvattnets temperatur nedgått under fryspunkten, — då sålunda
algerna kunna antagas icke ega tillgång till den mängd ljus och värme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
