Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här tro sig se ett ofantligt eruptivt granitmassiv, öfver allt insprängdt
med mekaniskt medförda gneissbitar. Vid närmare granskning finner
man dock, att någon verklig inneslutning af gneiss i granit här
alldeles icke ifrågakommer, utan att det hela beror derpå, att
denuderingen just afstannat vid gränsen mellan de 2:ne bergarterna, hvarvid
dock icke alla bugter af de veckade lagren blifvit följda, till följd
hvaraf ett och annat i graniten nedskjutande gneissveck qvarblifvit.
Från ytan bedömdt ser det derför ut, som om hela bergmassan skulle
utgöras af granit, fullt insprängd med stora kantiga gneissblock. Att
graniten och gneissen här till sitt bildningssätt stå till hvarandra i
samma förhållande som sand och lerlager i yngre bergarter, anser jag
för gifvet.
Att äfven hos oss gneissinneslutningar i granit ofta hafva ett
likartadt ursprung, anser jag högst sannolikt, om ock många fall
förekomma (t. ex. vid gneiss- och magnetit-blocks inneslutning i pegmatit),
då detta förklaringssätt ej är tillämpligt.
Innan vi från bergshöjden på v. Otters ö hade upptäckt den öppna
vattenränna, som ofvanför omtalats, hade jag varit ganska tveksam,
antingen vägen vidare borde väljas på hafsisen, långs med Nordostlandets
ostkust, hvarigenom det blefve möjligt att noga bestämma inlandsisens
utsträckning åt detta håll, en bestämning, som, om den efter några
årtionden upprepades, blefve af stor vigt för fastställande af den
hastighet, hvarmed isen skjuter fram eller drager sig tillbaka [1]; eller öfver
sjelfva inlandsisen mot Kap Mohn eller Kap Torell, hvilket erbjöde ett
rikt tillfälle till iakttagelser öfver denna i geologiskt hänseende
utomordentligt intressanta bildning. Det öppna vattnet, vi sågo från nämda
bergstopp, gaf dock i detta hänseende ej mera något val. Om
nämligen, såsom antagligt var, någon betydligare vak eller vattenränna
utbredde sig från det öppna vattnet intill glacierens tvärbranta,
obestigliga bräm, så skulle den, då vi lemnat vår för slädfärden afsedda båt
qvar vid Sjuöarna, komma att bilda ett kanske oöfverstigligt hinder
för vår färd vidare, i fall vägen togs långs med ostkusten. Sedd från
afstånd tycktes deremot Nordostlandets inlandsis vara jämn och utan
klyftor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
