Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derstädes med ett så löst fäst genomskinligt isskal, att det vid minsta
rörelse nedföll.
I många hänseenden eger en ganska väsentlig olikhet rum mellan
det inlandsfält, öfver hvilket vi nu färdades, och den inlandsis, som
under Juli månad 1870 besöktes af mig på Grönland. Orsaken härtill
torde i väsentlig mon bero derpå, att vi på Nordostlandet vandrade
öfver en art nevéregion, d. v. s. öfver den del af glacieren, der ytan
upptages af snölager, som icke under sommaren bortsmälta, medan
deremot på Grönland redan under Juli månad snön på glacierens yta
nästan fullständigt bortsmält. Något spår till de glaciersjöar, vackra och
vattenrika glacierelfvar, praktfulla vattenfall och springbrunnar m. m.,
som öfver allt mötte oss på den grönländska inlandsisen, kunde här ej
förmärkas, och terrängförhållandena angåfvo, att dylika bildningar äfven
längre fram på sommaren antingen alldeles icke eller endast mycket
underordnadt uppträda. Snösmältningen försiggår tydligen i en allt för
obetydlig skala på Spetsbergen, för att dylika bildningar skulle kunna
uppstå.
Såsom man kunde vänta, voro klyftorna på Grönlands inlandsis
större än på Nordostlandets, men åtminstone vid vårt besök vida
mindre farliga, emedan de voro öppna, ej snötäckta. På Nordostlandet
voro deremot nästan alla klyftor spårlöst dolda af ett tunt hvalf af dels
lös, dels tillhårdnad snö. Här måste man derför hvarje ögonblick vara
beredd på, att en afgrund öppnade sig för ens fötter. Öfver Grönlands
inlandsis kunde d:r Berggren och jag framgå obundna, till och med
utan att hafva något rep med oss; vid vandringen på Nordostlandet
bjöd försigtigheten deremot att hålla alla man bundna vid slädarna,
att noga undersöka den terräng, der tältet uppslogs, att under nätterna
med instuckna käppar utstaka det område, hvilket manskapet hade lof
att obundna och utan särskildt tillstånd beträda.
Klyftorna framlöpa i allmänhet parallelt med hvarandra, i rak
riktning; dock kröka de sig äfven understundom, och på sina ställen
förekomma 2:ne olika spricksystem, som korsa hvarandra. Här är
faran mångdubblad. Om man blickar ned från en öppning i snöhvalfvet,
så ser man, huru klyftan nedtill liksom upplöser sig i ett blåsvart
mörker. Upptill glittra väggarna af otaliga löst fästa, tafvelformiga
iskristaller, liknande dem man ser på sidorna af de isblock, som bilda
iskasten. Sjelfva ytan af snön var, såsom redan förut omnämts, alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>