Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke härstädes. Deremot underrättade hvitfiskfångare mig, att de hämta
sitt kol förråd från en bäckbrant, belägen ett stycke in emot Recherchebay.
Äfven detta ställe besöktes.
En liten från glacieren kommande bäck genomskär här strandvallen
och blottar, åtskilliga lager af lera, lerskiffer och lös sandsten med
obetydliga kolband. Dessutom träffar man linser af jernlersten
inbäddade i leran. Dessa linser likna linserna med jernlersten från
Atanekerdluk och äro liksom dessa rika på växtaftryck. Växtaftryck träffas
äfven ymnigt i de omgifvande lagren. För insamlande af de på dessa
ställen förekommande rika geologiska skatter, slog jag upp mitt tält
på stranden och dröjde här till 1:sta Augusti. Efter att hafva inpackat
de insamlade försteningarna i tunnor, inköpta af hvitfiskfångarne, och
försändt dem med hvitfiskfångare till fartyget, som låg för ankar i det
inre af Recherchebay, rodde jag tvärs öfver fjorden till östra sidan af
den praktfulla glacier, som på inre sidan af Recherchebay skjuter ut i
hafvet. En för Spetsbergen betydlig elf, så stor att vi kunde ro i dess
mynning, faller här ut i hafvet. Dess ena sida är bildad af sjelfva
glacieren, här ofantligt taggig och ojämn, dess andra af vertikala
sandstens och skifferlager, hvilka flerestädes stupa mot elfven med en 10
till 20 fot hög tvärbrant. Skiffern är så svart, att den af fångstmännen
ansågs för stenkol, och innehåller försteningar om ock ganska sparsamt.
Dessa tillhöra en för Spetsbergen alldeles ny geologisk horisont,
nämligen den verkliga stenkolsperioden. Stället lemnar oss derför
upplysningar om klimatet och landfördelningen under detta märkliga tidskifte,
från hvilket förut icke några försteningar erhållits på Spetsbergen.
Ett annat särdeles märkligt förhållande, som jag var i tillfälle att
på detta ställe iakttaga, må ännu med några ord omnämnas. Då jag
för att få rätt på något lager af växtförsteningar rikare än det vid
elfvens mynning, följde ut med de vid elfstranden blottade klipporna,
påträffade jag ungefär en engelsk mil från utloppet af en berghäll
invid sjelfva elfstranden, lemningar efter åtskilliga byggnader,
förmodligen trankokerier, bestående af flera isolerade, tämligen stora, runda eller
ovala grundmurar af gråsten, till byggnadssätt alldeles olika grundmurarna
till s. k. rysstugor, som träffas på otaliga ställen af Spetsbergens
kuster. Äfven tegelbitar och stycken af hvalben lågo kringspridda på
stället. Det är väl fullkomligt afgjordt, att hvalfångarena ej anlagt
sitt etablissement så, att de nödgats släpa dessa ingalunda lätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
