Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glädjen att kunna segla under dettas vackra tretungade flagga.
Antarctics igenkänningsflagg var blå med gula stjärnor,
afsedda att föreställa Södra Korset.
Àntarctics bruttodräktighet var 346,44 och hennes
nettodräktighet 175,75 tons. Hennes längd från främre kanten af
förstäfven till bakre kanten af den öfversta delen af
akterstäfven var 41,5 meter, hennes största bredd utombords cirka 9.
När hon icke var lastad var höjden från vattenytan till toppen
af stormasten 33,5 meter; utkikstunnans öfre kant befann sig
4,5 meter under masttoppen.
När Antarctic skulle anträda den långa färden till Södra
Ishafvet erhöll hon en ny maskin, hvilken var ganska
bränslebesparande. Under full maskin åtgick nämligen endast 167
kilogram i timmen, eller 4 tons om dygnet, hvilket är
betydligt mindre än ishafsfartygen i allmänhet kräfva. Vid afgången
från Göteborg medförde vi 220 tons kol, hvaraf 116,2 waleska
(Nixon navigation smokeless), resten newcastlekol. I Tromsö
intogos ytterligare 44 tons waleska kol och på återresan 10
tons af samma slag i Bergen, inalles 274 tons. Vid ankomsten
till Stockholm återstodo 23,2 tons, och hela kolåtgången
utgjorde följaktligen 250,8, hvilket för en frånvaro af 131 dagar
måste anses lågt. Att resultatet blef så godt, berodde utom
därpå, att kolförbrukningen vid mindre fart är ringare och
att vi använde seglen så ofta sådant var görligt, naturligtvis
äfven på vårt långa uppehåll i Recherche Bay. För enbart
maskin, om 45 nominella hästkrafter, kunde fartyget i lugnt
väder göra 6 knops fart, med god vind kunde det för seglen
göra 7 à 8. Ishafsfartygen äro egentligen segelfartyg, med
maskinen afsedd till hjälp när så kräfves, särskildt vid
gång genom isen, som i allmänhet sprider sig och glesnar
samt sålunda lättast passeras i lugnt väder, när seglen icke
kunna användas. Och äfven under vind erbjuder naturligtvis
manövrering i isen för segelfartyg, på grund af de slingrande
farlederna, helt andra svårigheter än för ett fartyg, som drifves
med ånga. Antarctic var tacklad såsom barkskepp och var,
såsom förut nämnts, känd såsom en god seglare med ovanlig
förmåga att reda sig i storm och hög sjö.
Sedan Antarctic kostnadsfritt utlånats till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
