- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
2

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För att få allt stufvadt innan vi kommit ut i öppna sjön,
lade vi oss därför för ankar på Elfsborgsfjorden. På
samma sätt hade vi vid resan till Grönland på »Sofia»
1883 lagt oss vid Marstrand och stufvat godset fast,
innan vi stucko ut till hafs. Vi voro flere ombord, som
erinrade oss detta, ty jämnt halfva gunrumspersonalen —
chefen, kaptenen, Kolthoff, Kjellström och Hamberg —
hade deltagit i sagda färd.

Den 26 klockan sex f. m. lyfte vi åter ankar och ångade
på allvar åstad, med Tromsö såsom mål. Vi fingo snart
sjögång, och följden dröjde icke att visa sig hos de vid
sjön ovana. Hvarför sådana ha så svårt för att erkänna
sig sjuka, här jag aldrig kunnat förstå, men vi hade
under stormigt väder på resan upprepade tillfällen att
iakttaga detsamma. En, som annars hade god aptit,
lämnade t. ex. bordet redan vid soppan, därför att han
var »så mätt», en annan föregaf något viktigt arbete
eller dylikt, men att man var sjuk kom sällan i fråga.
Så vidt jag nu erinrar mig, var det blott en enda, som
ärligt bekände kort, men så var han alltid sjuk med
besked. Månne ej just denna de sjukes
obenägenhet att erkänna sina lidanden är orsaken därtill, att
sjösjukan i allmänhet uppväcker så föga medlidande hos
de friska?

Äfven våra tre hundar ledo till en början af
sjösjukan. Jag hade ansett önskligt att medföra hundar, som,
i händelse af fartygets infrysning och en däraf föranledd
nödtvungen öfvervintring, kunde hålla vakt mot björnarne.
Vi hade en hvit lapphund, som hette »Liss», ett snällt
och fromt djur, men skotträdd. Vidare en genom
bankkamrer S. Sahlin i Östersund anskaffad jämtländsk
»gråhund», lydande namnet »Fulingen», hvarjämte hr Sahlin
såsom lån medsändt en ung tik af samma ras. Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free