Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åsikten, att dufvan ej skulle hitta hem, utan endast gå
en säker undergång till mötes. Måhända hade vi orätt
häruti, och brefdufvevänner påstå detta bestämdt. Nu
insläpptes hon i stället till våra öfriga brefdufvor, hvilka
under resan trifdes väl, lade ägg och uppfödde ungar.
På e. m. denna dag företogo vi en lodning med
åtföljande hydrografiska arbeten; djupet var endast 200
meter. Vid de hydrograflska undersökningarna gäller
det att upphämta vattenprof från olika djup med
särskildt för detta ändamål konstruerade apparater. För
mindre djup användes vanligen vattenhämtare af professor
O. Petterssons konstruktion, för större djup sådana af
Hambergs modell. Hufvudvikten vid dessa vattenhämtares
konstruktion ligger däruti, att man måste hafva full garanti
för att hämtaren ej blott tar profvet på det djup man
önskar, utan äfven sluter så tätt, att vatten ej kan
intränga i det tagna profvet, under det att detta upphalas,
stundom kanske en sträcka af ett par, tre tusen meter. De
erhållna vat†enprofven, hvilka äro afsedda att undersökas
för bestämmande af vattnets salt- och kolsyrehalt m. m.,
förvaras dels i vida glasrör, utdragna i en lång, smal
spets, som, sedan röret blifvit fullt, hopsmältes, så att
profvet är fullständigt skyddadt mot inträngande luft, dels
äfven i vanliga flaskor. Jämte upphämtande af
vattenprof är bestämning af vattnets temperatur på de olika
djupen af allra största betydelse, enär äfven denna ger
upplysning om underhafsströmmarnes förlopp. Då det gäller
mindre djup, kan man naturligtvis erhålla temperaturen
genom att genast mäta densamma hos det upptagna
profvet, men detta duger ej, då djupen äro större. Ty
vid upphalningen hinner den ursprungliga temperaturen då
att påverkas af temperaturen hos de vattenlager, genom
hvilka upphalningen sker. Man använder därför vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
