Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjord och Van Mijens Bay. Utom Belsund äro många
andra af Spetsbergens fjordar förgrenade i tvenne armar,
och udden mellan båda kallades gemenligen af holländarne
Mitterhuk, af engelsmännen Middlehook.
Af Belsunds båda fjordarmar är Van Mijens Bay störst,
men den blef först nu fullständigt uppmätt och befanns
därvid betydligt större än man förut visste. Dess
mynning är nästan stängd genom de tvärs öfver fjorden
utdragna Axels öar, och äfven Belsunds andra
hufvudarm, Van Keulens Bay, är vid mynningen till någon del
afspärrad genom Eders ö och genom från fastlandet på
ömse sidor utskjutande uddar. Dessa förhållanden äro
betingade af den geologiska byggnaden, i det att såväl
öarne som uddarne till hufvudsaklig del uppbyggas af
permokarbonsystemets hårda flintlager, hvilka äro starkt
motståndskraftiga mot erosion och förvittring. Dessa lager
äro mer eller mindre brant uppresta och stryka öfver
öarne och uddarne i fråga. Genom denna fjordarnes
delvisa afspärrning kommer isen i desamma, i synnerhet
i Van Mijens Bay, att kvarligga betydligt längre än som
skulle vara fallet, om deras förbindelse med hufvudfjorden
vore mera öppen. När jag förra gången, i slutet af juni
och början af juli 1882, besökte Belsund, voro båda
fjordarne innanför de omnämnda öarne hela tiden
isbetäckta. Nu tycktes förhållandena, såsom förut nämnts,
vara gynnsammare.
I expeditionens program hade jag ursprungligen äfven
upptagit kartläggningsarbeten och vetenskapliga arbeten i
Storfjorden, som ännu var allt för litet känd, enär den
blott besökts af en enda svensk expedition, nämligen
Nordenskiölds och Dunérs 1864. Då sedermera
gradmätningsexpeditionen, hvars arbeten till stor del skulle
komma att ske just vid Storfjorden, blef beslutad, fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
